Filmrecension: Paranormal Activity (2007)

5/5

Längd: 86 min
Genre: Rysare, Thriller
Regissör: Oren Peli
Manusförfattare: Oren Peli

Annorlunda, utdragen och läskig är tre ord som sammanfattar denna filmen rätt bra. Det unika konceptet med ”found footage” i skräckfilmer har gjorts tidigare, till exempel i Blair Witch Project (1999) men det är fortfarande ett udda sätt att presentera en film på, särskilt en som får så många positiva recensioner. 

I Paranormal Activity följer vi Katie och Micah som precis har flyttat in i ett nytt hus. När Katie börjar misstänka en övernaturlig närvaro i huset, bestämmer sig Micah för att sätta upp en videokamera i sovrummet som ska spela in de kommande nätterna. Paret inser snart att Katies misstankar stämmer och att den övernaturliga närvaron stör deras nätter mer och mer. 

Om du föredrar händelserika filmer med mycket ”jumpscares” kommer du bli besviken av Paranormal Activity. Den är långsammare än många andra skräckfilmer, men det bygger upp mer förväntan. Det gör den även mer trovärdig, vilket inkluderar fler rysningar. Intrigen må vara simpel och alla scener tar plats i ett hus, men det är effektfullt. 

Något som du kanske inte visste om Paranormal Activity är att dialogen improviserades av skådespelarna för att få den att verka mer som en riktig dokumentär. Det finns också tre slut på den här filmen, det teatraliska slutet (vilket var det jag såg), original-slutet, samt ett alternativt slut som slopades. Jag vill inte ge ut några spoilers till de som inte har sett filmen ännu, så därför kommer jag inte att förklara skillnaden mellan dessa slut. Däremot kan jag länka till imbd .

Paranormal Activity är alltså en film med twister, spänning och på grund av konceptet av ”found footage” verkar den mer som ett videoband som man inte bör titta på, än en riktig film.

Stäng meny